Det bortglömda systemet

Du har säkert länge känt till nerv-, blod-, och muskelsystemet och vilken funktion dessa system har i vår kropp. Men hur länge har du känt till lymfsystemet? Ett intrikat nätverk med uppgift att rensa ut slagg, skräp, vätska och skadliga ämnen ur våra kroppar. Tätt sammanlänkat med immunförsvaret. Ett otroligt viktigt system med andra ord.

Lymfsystemet är inget nyupptäckt system som man kanske kan tro. Redan den gamla greken Hippokrates, kallad läkekonstens fader, kände till lymfvätskan som han kallade ”det vita blodet”. Tittar vi på yogisk och österländsk tradition har man länge förstått vikten av flöden, både av blod, lymfa och energi för att minska stagnationer i kroppen.

I forskningsvärlden har man tidigare förbisett hur viktigt lymfsystemet är och man trodde länge, felaktigt, att lymfsystemet var en del av det kardiovaskulära (blod) systemet. Därför har kunskapen om lymfsystemet länge haltat, och gör till viss del även idag.

Lymfsystemet har varit ett förbisett och undervärderat system och kallas därför ofta ”det bortglömda systemet”. Fler börjar dock förstå storheten i vårt magnifika lymfsystem och både lymfsystem och fascia är idag populära områden inom forskningsvärlden.  

Vad är lymfsystemets uppgift?

Lymfsystemet är vårt avfalls-och reningssystem. Det hjälper kroppen att hålla sig balanserad genom att stötta kroppens rening, immunförsvar och att hålla kroppens vätskenivåer i balans. Det har två viktiga huvuduppgifter:

• STÄDA & RENA: Rensa bort överflödig vätska, slagg, toxiner, bakterier, fett och annat skräp som våra celler och kropp inte vill ha.

Lymfsystemets avfallstransport liknar avloppssystemet i ett badrum. Funkar det som det ska så flödar vattnet och skräpet åker ut smidigt, dock upp till den maximala mängden systemet är dimensionerat för.

Jobbar lymfsystemet effektivt så dräneras våra kroppar, så länge avfallsmängden inte överstiger gränsen. Om rören kloggas igen får vi på sikt stopp och nedsatt flöde.

• AKTIVERA IMMUNFÖRSVARET: Aktivera immunförsvaret om bakterier och annat skadligt kommit in i kroppen.

Lymfsystemet jobbar inte bara med avfall och rening utan är också en stor del av kroppens immunförsvar. Faktum är att ca 70% av vårt immunsystem utgörs av lymfvävnaden i mage och tarm och våra lymfatiska organ, benmärg och brässen, tillverkar och lagrar B och T-lymfocyter.

När lymfvätskan når en av kroppens alla lymfnoder så analyseras den, och finns det bakterier, virus, cancerceller eller andra skadliga organismer i lymfvätskan så larmas immunförsvaret. Till undsättning kommer lymfocyter, vita blodkroppar, som transporteras via våra lymfkärl. De oskadliggör det skadliga som sen avlägsnas genom kroppens lymfatiska avfall.

Lymfsystemet transporterar också runt vita blodkroppar till skadade områden på kroppen för att städa rent och läka. Så vid alla typer av skador, infektioner eller operationer måste lymfsystemet både jobba hårt, och tätt ihop med immunsystemet.

Det stora nätverket

Lymfsystemet består av ett nätverk av vägar, små rör som heter lymfkärl, som löper längst med hela vår kropp och förgrenas in i kroppens alla vävnader. 

Lymfsystemet är inget slutet system som exempelvis blodcirkulationssystemet, utan börjar överallt och leder i lymfbanor, enkelriktat, mot våra nyckelbensgropar vid halsen.

Det ytligare skiktet i lymfsystemet, med små och tunna lymfkapillärer, löper precis under det översta hudlagret och förgrenar sig vidare ner i det djupare skiktet där större lymfkärl löper bland våra inre vävnader och organ.

I lymfkärlen flyter det vätska, kallad "lymfa", som lymfkärl och lymfkapillärer samlar in från övriga kroppen. Det är en vätska som från början bildas via överskottsvätska från blodet, och denna så kallade extracellulära vätska omger all vår vävnad i hela vår kropp.

I den extracellulära vätskan flyter det bland annat avfall från våra celler (som avges via en process som heter exocytos). När vätskan med avfallet sugs in i våra lymfkärl, genom att lymfkärlens väggar öppnar upp sig, kallas den för lymfvätska.

Varje dag bildas hela 2-4 liter lymfvätska i våra kroppar, ibland kallad lymflast, och samma mängd behöver också föras bort av lymfsystemet för att undvika vätskeansamling, dvs svullnad i kroppen. Blockeringar i lymfflödet gör att överskottsvätska ackumuleras och lokala ödem kan bildas.

I lymfvätskan fångas det upp slagg, dvs restprodukter samt bakterier, virus, toxiner, döda och skadliga celler. I lymfvätskan färdas även proteiner och hormoner. Lymfkärlen absorberar också fetter och fettlösliga vitaminer från vårt matsmältningssystem, och dess näring ska lymfsystemet föra vidare ut till cellerna i kroppen.

Via lymfkärlen transporteras dessutom lymfocyter, d.v.s. vita blodkroppar/immunceller, till den plats i kroppen där det finns bakterier, virus, infektion, skada eller inflammation.

Så lymfkärlen är väldigt trafikerade transportleder och det blir lätt trafikstockning, speciellt då lymfvätskan redan är trögflytande i sig. 

Lymfkärlen består som sagt av väggar som kan öppnas på glänt för att suga in vätska och avfall och kärlen har små muskelsegment. så kallade lymfhjärtan (angion), som kramar vätskan framåt, sektion för sektion. I de större lymfkärlen finns klaffar som gör att flödet endast kan gå i en riktning, dvs framåt.

Det slutliga målet

Lasten med lymfvätska flödar bara i en riktning i lymfkärlen, och det är i riktning mot hjärtat (via halsen). Lymfvätskan ska, i vissa fall, ta sig ända nere från fötterna upp till halsen.

Det slutliga målet i lymfsystemet är nämligen att återcirkulera en renad lymfvätska in till blodflödet. Det sker via två stora vener strax nedanför nyckelbensgroparna, där lymfsystemet sedan möter upp blodcirkulationen i en av hjärtats vener, och den renade lymfvätskan omvandlas till blodplasma.

Den vänstra venen är ansvarig för hela 75% av kroppens lymfdränage, medan den högra venen bara dränerar 25% av kroppen (se bild). Det är därför viktigast att få igång flödet på den vänstra sidan, då det ger störst effekt. 

Det är en lång resa från höger fot upp till vänster lymfven, och just därför brukar ödem och andra problem ofta börja på höger sida och höger ben.

Lymfsystemet sitter inte ihop med vårt blodsystem, utan är ett eget system. Lymfkärlen löper parallellt med blodkärlen i kroppen, och slingrar sig runt både blodkärl och kroppens celler. Så det samverkar och samarbetar med blodcirkulationen vad gäller vätska och rening.  

Men, innan lymfvätskan förs tillbaka in i blodsystemet ska den alltså renas. Den består ju av slagg och skräp som sugits upp på vägen, och bara renad lymfvätska får släppas tillbaka in till blodet.

Denna rening sker av våra fantastiska små lymfnoder.

Lymfnoder - våra reningscentraler

Längst med lymfkärlen i kroppen så sitter det små organ som heter lymfnoder. De kallas ibland för lymfkörtlar. De är dock rent tekniskt inga körtlar, så därför är lymfnoder ett mer korrekt namn. Det finns totalt cirka 600-700 lymfnoder i kroppen. Kvinnor har fler lymfnoder än män, speciellt runt bröst, ljumskar och könsorgan.

Lymfnoderna är kroppens verkliga superhjältar! De är små analys- och reningscentraler och det första som sker när lymfvätskan når en nod är att den analyseras. Finns slagg, bakterier, virus eller andra skadliga mikroorganismer med i lasten med lymfvätskan så går SOS-larmet igång och immunförsvaret aktiveras. Noderna innehåller mängder med lymfocyter och antikroppar som renar lymfvätskan och oskadliggör farliga ämnen.  

På vuxna är lymfnoderna ungefär lika stora som ett risgryn, och brukar inte kännas. Men de kan svullna vid virusinfektion eller bakterier i kroppen och det beror på att det är extra mycket lymfocyter och aktivitet inuti noden.

Lymfnoder återskapas inte, så om de avlägsnas kirurgiskt (ex vid en bröstcanceroperation) kan det påverka lymfflödet negativt i den delen av kroppen, och leda till exempelvis lymfödem.

Lymfvätskan kan behöva filtreras genom flera noder innan den är helt ren men vissa skadliga ämnen klarar tyvärr inte noderna att eliminera. Ex på sådana ämnen är kol och färgämnen och dessa lagras då i noden på obestämd tid.

Avfallet som bildas i lymfnoderna lämnar så småningom kroppen via njurarna (som urin), via tarmen (som avföring) och via huden (som svett).

Lymfnoderna runt halsen

Utav kroppens totalt ca 600 lymfnoder sitter ca 200 runt halsen. En tredjedel alltså! Halsen är vår allra viktigaste lymfstation och det är därför lymfmassörer fokuserar så mycket på hals och nacke vid lymfmassage.

Tyvärr täpper vi ofta till flödet i halsens lymfnoder genom att:
• spänna axlar/nacke/hals när vi är stressade
• sitta ofta och länge framför skärm där vi lätt hamnar i gamnacke-position med framåtroterade axlar
• röra oss för lite generellt (lymfsystemet behöver rörelse för att flöda).

Ett nedsatt flöde runt just halsen kan yttra sig genom bland annat svullnad i ansiktet, huvudvärk, öronvärk och återkommande problem med bihålorna.

Våra viktiga lymfstationer

Lymfnoderna finns utspridda längst alla lymfkärl i kroppen men det finns så kallade lymfstationer där det sitter en större anhopning, kluster, av lymfnoder. Samlade som pärlor på ett halsband ungefär. De är viktiga delmål i lymfflödet och lymfvätskan strävar efter att hamna vid den närmast nästkommande lymfstationen för analys och rening.

De största lymfstationerna är placerade:
• vid hals/nyckelben/nacke
• vid armhålor och armveck
• djupt i magen runt diafragman
• i ljumskar
• vid knäveck

Tittar vi på var vi har störst samlingar av lymfnoder så ser vi att de är strategiskt placerade runt vår rörelseapparat för att få extra stimulans. Hals/nacke är till för att vridas, armar för att pendla. Diafragman rör sig upp och ned när vi andas, och våra benrörelser hjälper lymfan att pumpa runt ljumskar och knän.

Lymfsystemet saknar nämligen en egen pump och är beroende av rörelse för att föra lymfvätskan framåt.

Lymfsystemet saknar en pump

Till skillnad från blodet har lymfsystemet ingen egen pump som pumpar runt lymfvätskan per automatik. I stället är lymfsystemet beroende av stimulans på annat sätt.

Det är skelettmusklerna och framförallt diafragman som är motsvarigheten till "pumpen" i det lymfatiska systemet. När vi djupandas rör sig diafragman upp och ned och skapar ett vakuum i buken som stimulerar de stora, djupa lymfkärlen i bröstet.

Men vi kan stimulera lymfflödet på fler sätt. Lymfkärlen är nämligen tryckkänsliga. När det skapas ett tryck utanför och innanför lymfkärlen så skapar de små lymfhjärtan i kärlen sammandragningar som kramar flödet framåt snabbare. Tryck mot kärlväggen skapar alltså aktivitet och vi kan stimulera det genom olika typer av växlande tryck inifrån eller utifrån.

Lymfflödet kan stimuleras via:
• muskelrörelser, ex via diafragman och våra stora skelettmuskler
• yttre tryck, ex via massage/beröring
• kompression, ex via kompressionskläder
• vatten s.k. hydrostatiskt tryck
• vibrationer, ex via vibrationsplatta eller tryckvågsmaskin
• vakuum/sug, ex via koppor.

Det finns alltså olika sätt att stimulera lymfflödet på och det är anledningen till att egenvårdsmassage, andningsövning och rörelse är ovärderliga verktyg i att upprätthålla en god lymfhälsa.

En del stimulans sker mer ytligt och en del sker djupare. Lättare massage och strykningar, ex via egenvård stimulerar det ytligare systemet väldigt effektivt och andningsövningar stimulerar de djupare kärlen.

När lymfsystemet inte flödar

När lymfsystemet är trögt och överbelastat kan vi känna oss slöa, tunga och trötta. Vi kan vara förstoppade, ha huvudvärk och uppleva svullnad, ömhet och smärta i kroppen.

Läs mer om symptom och orsaker till trögt lymfsystem samt vad man kan göra åt detta under Lymfhälsa

Sjukdomar och tillstånd kopplade till lymfsystemet:  

• Lymfödem: kronisk svullnad i ett område p.g.a nedsatt lymfflöde. Kan vara både primärt (medfött tillstånd) eller sekundärt (uppstår vanligtvis efter operationer där lymfnoder skadats).

• Lipödem: kronisk störning i fettvävnaden där de ytliga mindre lymfkärlen närmast huden påverkas och kroppens fettceller ökar i storlek.

• Dercums sjukdom: förekomst av smärtsamma fettknölar i kroppens fettväv vid det ytliga lymfsystemet.

• Lymfom: samlingsnamn för cancersjukdomar som uppstår i lymfnoderna i lymfsystemet.

Lymfatiska organ och immunsystemet

Lymfsystemet är en stor del av immunsystemet, och vi har fler lymfatiska organ som har en viktig roll i att stötta vårt immunförsvar och vår förmåga att bekämpa sjukdomar.  

Kroppen har två primära lymfatiska organ: benmärg, där lymfocyter skapas, och brässen (även kallad Tymus), där lymfocyter mognar till T-celler/T-lymfocyter (vilka sen omvandlas till mördarceller).

Till de sekundära lymfatiska organen hör bland annat lymfnoderna samt mjälten, vårt största lymfatiska organ, som bland annat fungerar som ett förråd för lymfocyter och röda blodkroppar.

Vidare har vi halsmandlar, tonsiller, adenoider (polyper) och blindtarm. De kallas ofta meningslösa organ, men faktum är att de är designade för att förhindra infektion i områden där det lätt ansamlas bakterier.   

Tarmkanalen och matsmältningen

Lymfsystemet samarbetar tätt ihop med tarmen. Tarmhälsan påverkar lymfsystemet och lymfsystemet påverkar tarmhälsan. I tarmarnas väggar och i vävnader runt tarmen finns en stor mängd lymfatisk vävnad som deltar i kroppens immunförsvar. Det här stora nätverk av tarmvävnad, kallad GALT, inkluderar blindtarmen och Peyers plack (vävnad lokaliserad i nedre tunntarmen).

Att tarmarna har mest lymfatisk vävnad av alla delar i kroppen, beror på att mag-och tarmkanalen är det område som är mest utsatt för mikroorganismer. Hela 70 % av kroppens immunförsvar är placerat i detta område och utgör kroppens första försvar mot t ex matrelaterad sjukdom. Högst avgörande för hela vår kropps motståndskraft.

En dålig tarmhälsa kommer därför att påverka lymfsystemet och omvänt så kan ett trögt lymfsystem ge magproblem. Om det kommer in skadliga ämnen i tarmarna fyller lymfsystemet på med vätska i tarmarna för att rensa ut det skadliga i form av lös avföring. På samma sätt kan lymfsystemet påverka tarmhälsan. Om lymfsystemet är trögt, exempelvis på grund av att diafragman inte rör sig optimalt via andningen, så kan tarmrörelserna minska. Då kan vi istället uppleva förstoppning. Lymfsystemet och tarmen samarbetar alltså tätt ihop och en ohälsa i tarmen ger lymfsystemet extra mycket att jobba med.  

Det finns även små, specialiserade lymfkärl i vår tunntarm, kallade laktealer. De har till uppgift att absorbera fett, fettlösliga vitaminer, elektrolyter och proteiner från vårt matsmältningssystem och föra vidare dess näring ut till våra celler. Därför kan ett intag av fetter och proteiner som är stora och svåra att bryta ned påverka lymfsystemet och göra lymfvätskan mer trögflytande. 

Hjärnans eget lymfsystem

Nu har vi gått igenom hur lymfsystemet fungerar i vår kropp. Men visste du om att hjärnan har ett alldeles eget lymfsystem? 

Nämligen det glymfatiska systemet, som likt en tvättmaskin, sköljer undan och städar rent hjärnan när vi sover i djupsömn. Ett system av hydrauliska rör, som suger upp ryggmärgsvätska/cerebrospinalvätska som sen pumpas runt, genom hjärnvävnaden för att tvätta bort skadligt avfall. Det kallas för det glymfatiska systemet, eftersom det är uppbyggt av gliaceller och liknar lymfsystemet i övriga kroppen. 

Den stora skillnaden är att de två systemen faktiskt är separata och att glymfsystemet bara slås på när vi sover i djupsömn. Forskning visar att den långsamma aktiviteten i hjärnan i samband med djupsömn är nödvändig för funktionen hos det glymfatiska systemet.

Exakt hur mycket vätska som rinner genom en mänsklig hjärna varje natt har ingen ännu kunnat mäta, men gissningen är upp till flera liter. Vätskan o dess avfall flödar sen ner i nacken för att till slut tas upp av vårt vanliga lymfsystem.

På dagen byggs avfall upp och på natten städas det undan i hjärnan. Det är kanske därför man känner sig klar i huvudet efter en god natts sömn. En teori till att vi rent biologiskt fortfarande måste sova är just att hjärnan inte klarar den här renhållningen i vaket tillstånd.

Sömnen är alltså helt avgörande för vår hjärnas rening och hälsa. Men även för vårt vanliga lymfdränage – som även det fungerar som bäst när vi är i sömn eller djup avslappning (vårt parasympatiska nervsystem). Därför är det av största vikt att prioritera sin sömn om man vill optimera sitt dränage, både i kropp och knopp!